Västmanlands ungdomar mår allt sämre – dags att ta tag i problemet

Full fart i hallen äldre webben

Den 23 maj gick det att läsa i lokalmedia att Västmanlands ungdomar mår allt sämre och att andelen unga som trivs i skolan har minskat markant. Det var färska siffror från Region Västmanlands undersökning Liv och Hälsa Ung som presenterades. Västmanlands Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna tycker att siffrorna är alarmerande. Vi pratar faktiskt om ungdomarna som i framtiden ska bygga ett starkare Sverige.
Att kopiera facit längst bak i matematikboken är ingen smart strategi när det handlar om att lära sig matematik. I andra sammanhang kan det vara smart att använda sig av facit om det finns tillgång till det, exempelvis när det kommer till att förbättra ungdomars välmående. Så frågan är, sitter vi på facit utan att använda det?

Svaret på den frågan är ja. Den samlade forskningen visar nämligen att meningsfull fysisk aktivitet som tillvaratar ungas intressen för rörelse leder till ökat välbefinnande och stärkt självförtroende. Resultat från Bunkefloprojektet, ett projekt där daglig fysisk aktivitet införts under skoldagen, visar utöver förbättrade skolresultat även att trivseln i skolan ökade. Samtidigt visar undersökningen Liv och Hälsa Ung att mindre än hälften av Västmanlands tjejer i årskurs nio och årskurs två på gymnasiet och knappt 60 procent av killarna i samma ålder når upp till rekommendationen om daglig fysisk aktivitet. Det är med andra ord dags att växla upp arbetet med att få Västmanlands ungdomar i rörelse!
Västmanlands Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna är övertygade om att rörelseförståelse är lika viktigt som läsförståelse och jobbar dagligen med att skapa förutsättningar för att fler ungdomar ska få möjlighet att röra på sig inom idrotten. Nyligen nåddes vi även av den glädjande nyheten att regeringen beslutat om en utökning med 100 timmar av ämnet idrott och hälsa i skolan från och med 2019. Skolan är en naturlig arena för att öka den totala fysiska aktiviteten hos alla ungdomar, men framför allt för att nå de inaktiva för att på sikt minska hälsoklyftorna i samhället. Att implementeringen av beslutet kommer ta tid har vi förståelse för. Bland annat ska en analys genomföras för att ta reda på i vilka årskurser de 100 timmarna ger störst effekt, vilket är klokt. Men vi har inte råd att vänta. Ungdomarna mår sämre och rör på sig för lite idag, inte 2019, förutsatt att vi tar tag i problemet nu!
Västmanlands Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna uppmanar därför politiker, rektorer och ansvariga tjänstemän att:

  • Ta dessa alarmerande siffror på allvar och verkligen förstå vikten av fysisk aktivitet som en av flera åtgärder för ökat välmående bland länets ungdomar.

 

  • Öka de ekonomiska anslagen till aktörer i samhället som beslutat sig för att genomföra satsningar för ökad fysisk aktivitet bland ungdomar, vilket på sikt bidrar till besparingar av samhällets resurser.

orientering 3 webben

En långsiktig samverkan mellan skola och föreningslivet behövs för att öka den fysiska aktiviteten hos ungdomar. I regeringens beslut lyfts Riksidrottsförbundet och vi som distriktsidrottsförbund som en aktör, där vi i samverkan med andra ska arbeta med ökad idrott, rörelse och utveckling av rörelseförståelse inom ramen för skoldagen. När det uppdraget kommer står Västmanlands Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna redo, men redan idag finns flera goda lokala exempel på samverkansprojekt där föreningslivet är en viktig resurs för ökad rörelse i skolan.
Exempelvis Friskis&Svettis roliga koncept Röris, som är fyllt med rörelseglädje och som med enkelhet kan användas både i klassrummet eller på skolgården. Låt er inspireras och låt förändringen börja redan idag!

Marie Johansson, styrelseledamot Västmanlands Idrottsförbund/SISU Idrottsutbildarna Västmanland.

Maria Engelfeldt, Distriktsidrottschef Västmanlands Idrottsförbund/SISU Idrottsutbildarna Västmanland.

Oscar Uusitalo, Idrottskonsulent Västmanlands Idrottsförbund/SISU Idrottsutbildarna Västmanland.

Barnidrott = idrott för barn och inget annat!

I dag är stillasittandet ett stort samhällsproblem även i de yngre åldrarna. Endast en tredjedel av fyraåringar i Sverige uppnår den rekommenderade gränsen för fysisk aktivitet på 60 minuter om dagen. Idag har vi även ett läge i Svensk Idrott där vi är som flest utövare vid 11-års ålder, fram till dess sker ett stabilt flöde in. Såklart ser kurvorna olika ut beroende på vilken idrott det gäller. Det som vi vet med säkerhet är att denna ålder har sjunkit över tid. Vad finns det orsaker till att det blivit såhär?

Förmodligen finns det ett flertal anledningar till detta, vi ser till exempel att vi börjar med organiserad verksamhet tidigare, ibland redan vi 3-4 års ålder. Det kommer fler kommersiella initiativ inom idrotten utanför föreningslivet samt att den snabba teknikutvecklingen har lett till att fler barn och ungdomar bli stillasittande. Jag tror även bland annat att idrotten blivit alldeles för seriös i tidig ålder vilket leder till att de som är med för att de är roligt, inte vill vara med längre. För just att det ska vara roligt är det överlägset viktigaste som kommer fram när vi frågar barn varför de håller på med idrott.

Barnidrott har blivit en kopia av vuxenidrott och inte som det bör vara en idrott för barn, där innehållet är anpassat efter dem. Många vuxna ledare kommer in i barnidrotten och implementerar det som de varit med om inom idrotten, och kanske och det senaste de varit med om, dvs. verksamhet från ungdoms- och vuxenidrott. De gör det av välvilja, men ofta blir det fel. Ledarskapet ska fokusera på glädje och prestation snarare än på resultat. Träning och tävling ska istället utformas så att utövaren har roligt och mår bra och skapar förutsättningar att utvecklas under hela livet.

Idrottens Dag i Hagaparken

Barnidrott ska bygga på glädje och lek och ske på barnens villkor och vi som vuxna ska uppmuntra till dubbelidrottande och rörelseglädje. Detta gäller såklart även när vi tävlar. Allt ska ske på barnens villkor! De som specialiserar sig tidigt har en större risk att skadas inom idrotten och är oftast de som slutar tidigt med sin idrott. De som dubbelidrottar högre upp i åldrarna har enligt forskning bättre övergripande motorisk och atletisk utveckling, längre idrottskarriärer, ökad förmåga att överföra idrottskunskaper till andra idrotter, bättre självförtroende, och en större känsla av inre drivkraft och ökad möjlighet att du är fysiskt aktiv som vuxen. Både barn och ungdomar vill ha en flexibilitet i sin träning – det vill säga de vill träna när det passar dem och inte nödvändigtvis på fasta tider.

I min roll som sakkunnig för barn- och ungdomsidrott i Västmanland vill jag att varje enskild individ som kommer in i idrotten ska känna sig välkommen och sedd. Det ska finnas plats för alla och när de själva väljer att sluta med en idrott ska de ha en bra magkänsla och fortfarande älska idrott. Lyckas vi med det kommer även fler att komma tillbaka till idrotten både som aktiva och ledare. Det måste ju vara det primära att lyckas med.

Därför jobbar vi på Västmanlands Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna aktivt med att skapa världen bästa barn- och ungdomsidrott. Häng med oss på #idrottskampen – för en bättre idrottskultur för alla!

Marie Persson
Sakkunnig för barn- och ungdomsidrott
Västmanlands Idrottsförbund

Hör gärna av dig om du har frågor: marie.persson@vstm.rf.se

 

 

Det menar vi med #idrottskampen.

Idrottskampen bild

Det har gått tre veckor sedan vi här på Västmanlands Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna beslutade oss för att ”det räcker nu”. Vi startade #idrottskampen.

Det resulterade genast i ett sällan skådat engagemang hos er idrottsföreningar. Många är ni som känner igen er. Mejl och tips fullkomligen rasar in. Filmer och bilder där ni visar att ni också backar #idrottskampen kommer till oss varje dag. Vi är så glada för det.
För allt är ett bevis på hur #idrottskampen speglar verkligheten. Om de utmaningar inom idrottsrörelsen som nu lyfts fram i ljuset och attackeras.

För #idrottskampen som upprop i sig är menad att skapa just engagemang och dialog. Ett sätt att få människor att börja prata om de utmaningar och orättvisor som finns inom idrotten och framförallt att vi – tillsammans – tycker att det räcker nu. För vilka rättigheter hade du och jag haft idag utan att någon kämpat och startat just sin kamp? Denna satsning behövs för att Svensk Idrott ska kunna nå sina långsiktiga mål med sikte till 2025. Svensk Idrott vill skapa ett livslångt idrottande för alla.

Så vad gör vi på sisuovif åt detta? Vad vidtar vi för åtgärder? Vad menar vi med #idrottskampen?

Vi vill ha en idrott som lever det ”Idrotten vill”. En idrott som handlar om Glädje och gemenskap, Demokrati och delaktighet. Allas rätt att vara med och Rent spel.
Det är vad vi vill och det inrymmer så mycket. Det är stort. Det är ett ständigt pågående arbete, men vi vill göra skillnad i vårt arbete varje dag. Det är det vi menar med #idrottskampen.

I och med detta kommer vi konkret att anordna en rad olika utbildningar. Några exempel:

  • Maria Rydqvist föreläser om att ge tjejer mod att våga förändra. Föreläsningen äger rum i Västerås den 2 maj och är kopplad till Marias nya bok ”Kvinnor, idrott & manliga ledare”
  • Jan Gunnarsson pratar om värdskap och välkomnande verksamheter den
    9 september i Hallstahammar.
  • Vi deltatar aktivt i Västerås Pride och Sala Pride.
  • Vi genomför just nu dialogträffar i länets kommuner både med föreningar och beslutsfattare där #idrottkampen är en självklar del.

Men framförallt kommer vi att fortsätta vårt vardagliga viktiga arbete med att stötta din idrottsförening i er verksamhet utifrån det just ni behöver. Vi möter dig i din ledarroll, vi möter dig som förälder, vi möter dig som aktiv, vi möter dig som domare, vi möter dig som anställd och dig som ideell styrelseledamot. Vi möter er alla. Varje dag. Och det tänker vi fortsätta med! Vi kommer att bli ännu tydligare med att prata värderingar och vara än mer noggranna med att se till vilken typ av verksamhet vi förmedlar våra medel till – både utbildningsmedel och Idrottslyft. Detta för att få till en så jämlik och jämställd idrott som möjligt. Vi kommer även fortsättningsvis att bolla tankar och idéer om hur vi tillsammans gör Svensk idrott till Världens bästa med hjälp av #idrottskampen. Tveka därför aldrig någonsin att höra av dig till oss i minsta fråga. Vi finns här för just dig!

Det du, ni som föreningar och medmänniskor kan fortsätta att göra är att skicka in goda exempel, tuffa case, utmaningar, tips och ha modet att våga förändra i er idrottsförening och idrott samt civilkurage att säga till och ifrån på plats. Att sätta glädjen i fokus. Att fortsätta utbilda er.

Idrottskampen Regionpolitiker
Regionpolitiker i samverkansgrupp Kultur och Idrott tar ställning för att backa #idrottskampen

Och sluta aldrig utveckla er själva som personer och er verksamhet #idrottskampen. Vi vill ta del av din berättelse. Dela, gilla, följ och sprid vår #idrottskampen.

Idrotten kan och ska bli som idrotten vill. #Idrottskampen är inte vår, den är din, den är vår. Vi gör det tillsammans! Tillsammans gör vi Västmanland starkare!

Följ oss och backa #idrottskampen

Facebook och Instagram @sisuovif

www.rf.se/vastmanland

www.sisuidrottutbildarna.se/vastmanland

Maria Engelfeldt, distriktsidrottschef
Västmanlands Idrottsförbund/SISU Idrottsutbildarna Västmanland
Säljblad Idrottskampen blogg

 

Det räcker nu! Backa #idrottskampen

Idrottskampen bildDet räcker nu!

Varje dag matas vi med berättelser från idrotten. Varje dag läser eller hör vi om hen. Hen som trär på sig sin domartröja för att se till att spelets regler följs, att stunden blir så rättvis som möjligt, men sedan möts av glåpord. Varje dag läser eller hör vi om hen. Hen som inte platsade under en sjumannamatch, hen som sattes på bänken idag igen. Varje dag läser vi om hen. Hen som gråter tyst för sig själv i ett omklädningsrum för att det är en plats som definierats där hen inte kan definiera sig själv. Varje dag läser vi om hur träningstider tas från flickor och ges till pojkar. Om styrelser som har svårt att rekrytera kvinnor. Och häromdagen fick vi svart på vitt att båda våra läns LOK-stödsmedel övervägande tillfaller killidrotten.

Det räcker nu.

Vi frågar oss själva vilken typ av idrott vill vi representera? Vilken typ av idrott vill vi ha? All forskning tyder på att barn och ungdomar väljer att idrotta för att det är roligt. För att det är kul att röra på sig, att tillhöra ett större sammanhang i en idrottsförening, att vistas bland vänner samt att utvecklas som människor. Sedan kommer kraven. Vi delas in i tjejer och killar. Vi skapar spelsystem och uttagningar. Vi fokuserar på resultat. ”Träna varje dag, om inte ingen match.” Specialiseringen kryper ner i åldrarna, du börjar idrotta innan du kan gå. Vi vill skapa idrottsstjärnor, men hur många missar vi på vägen? Med vi menar vi oss vuxna. Vi undergräver forskningen, och på så sätt även folkhälsan. Det som är idrottens mål – att alla ska känna sig välkomna till en idrott fylld med rörelseglädje så att fler fortsätter att idrotta hela livet. Vem frågar barnen? För vem håller vi på? Varför?

Det räcker nu.

Så vad gör vi inom idrotten åt det? Vi sätter fokus på frågan och håller dialog med föreningar – varje dag. Vi möter specialidrottsförbund, kommuner och landsting/region. Vi delar ut mängder av medel, bland annat Idrottslyft som ska gynna barn- och ungdomsidrott utifrån Idrotten vill och idrottens nya mål – varje dag. Vi möter ledare, föräldrar, styrelser, aktiva , domare, funktionärer och pratar om just detta – varje dag. Inom våra organisationer har vi dessutom en barn- och ungdomsansvarig som har som roll att hjälpa föreningar att bedriva barn- och ungdomsidrott enligt idrottens värdegrund – varje dag. Vi är tacksamma över att kunna stötta idrotten, även med sistnämnda tjänst, samtidigt som vi faktiskt känner en sorg över att det år 2017 behövs en specifik tjänst för detta.

Det räcker nu.

Men det handlar inte enbart om barn- och ungdomsidrott. Det handlar även om det som vi matas med från vuxenvärldens idrott. De hårda ord och bilder som vräks ut via  media. Där barn och ungdomar ser sina förebilder kasta glåpord på varandra. Idrott är känslor, men vilka känslor vill vi förmedla? Vad ska idrott handla om? När vi läser om Djurgårdens hockeydamer som får flytta sig från bokad arena i sin SM- final, för att killarna från AIK ska in där då de har play-off mot SHL. Det är inte ok!

Det räcker nu.

Och det handlar inte om enskilda händelser. Inte om specifika idrotter. Det handlar om människor. Om idrott. Om rörelseglädje. Det vi inom idrottssverige ska arbeta för varje dag. Men det räcker inte med att säga det, vi pratar om detta hela tiden inom idrotten. Vi verkar så rörande överrens, men vad gör vi åt det? På riktigt? För vi behöver börja agera. Nu! Så hur gör du skillnad? Hur ser du till att skapa glädje i din förening? Inom din idrott så att fler väljer att idrotta hela livet? För att det är roligt? För folkhälsa, för rörelseglädje? Hur arbetar du för att bidra till idrottens strategiska mål? Hur agerar du som förälder?

Det räcker nu.

Låt oss visa att idrotten är EN, med det huvudsakliga syftet att glädja alla de människor som vill. Låt oss gemensamt skapa, dela och verka tillsammans för en bättre idrottskultur. Det här är allas vårt ansvar. Vi börjar nu! Nu startar vi #idrottkampen. Är du med oss?

Det räcker nu.

Maria Engelfeldt och Jörgen Hedberg
Distriktsidrottschef för Västmanland respektive Södermanland

 

 

 

Häng med på Svett & Watt!

Nu har projektet Vett & Watt Idrott kommit igång, eller Svett & Watt som vi kallar det, eftersom projektet handlar om idrottsrörelsens energianvändning. Svett & Watt ska öka kunskapen om förnybar energi och minska energianvändningen och utsläpp av växthusgaser. Här ingår idrottsfastigheter och arbetsmaskiner men även hur vi tar oss till och från träningen. Det handlar också om beteendeförändringar, t.ex. att släcka lysen, stänga portar, samåkning till och från träning.

logga_svettochwatt (002)

Tävla på Instagram – vinn ett träningsläger!

Nu vill vi ha hjälp av er! Fota och filma med mobilen hur ni sparar på energi. Visa upp om ni cyklar till träningen, har köpt ny belysning eller om ni har energitips till andra föreningar. Ni kan också spela in en hejarramsa med temat Svett & Watt, energi och klimat. Bästa förening vinner ett träningsläger i Västmanland.

Dela med dig av bilder, goda exempel och korta filmer, 1-3 minuter, om föreningens energisparåtgärder på Intagram #svettochwatt. Det är viktigt att sidan är öppen så att vi kan se dina bilder och filmer. Om ni har en sluten Instagramsida så maila till vettochwatt@fa21.se så lägger vi ut dem på vår Instagram.
instagram

Kom igång med energibesparing

Projektet kan hjälpa din förening att komma igång med energibesparing. Det finns nu ett paket med åtgärder som energikartläggning, utbildning av nyckelpersoner, aktiviteter för barn och ungdomar under idrottsskolor, energifilmer med mera. Börja med att läsa denna broschyr som finns i pdf under följande länk:

https://vettochwatt.se/category/kurser-projekt/

svettochwatt_infobroschyr2016-1

Informationen finns också under fliken Svett & Watt, en underflik per ämne. Foldern finns också i tryckt format, kontakta Västmanlands Idrottsförbund så skickar vi ett exemplar till dig.

Kontakta gärna projektledaren för ett besök till din förening på vettochwatt@fa21.se eller mobil 070-457 68 22.

Om projektet

Projektet heter Vett & Watt Idrott och drivs av Västmanlands Idrottsförbund och Förbundet Agenda 21 i Västmanland. Projektet finansieras av Naturvårdsverkets program Klimatklivet. Kontakta projektledaren Eric Söderberg om du önskar mer information om projektets mål, handlingsplan o.s.v. vettochwatt@fa21.se eller mobil 070-457 68 22

Eric Söderberg, projektledare Vett och Watt Idrott

Webvif

Sverige sämst i klassen – dags för mer idrott och rörelse i skolan

Nu har det varit sommar. För de allra flesta barn innebär ett sommarlov mycket lek och spring i benen. Hjulningar och fotbollsspel på gräsmattor, dyk, simning och lek i vattnet och hopp blandat med skratt från studsmattan under de ljusa sommarkvällarna.

Efter sommarlovet är det nu dags för skolstart. Även om fler än 145 000 barn och ungdomar är aktiva i idrottsföreningar från Ystad till Kiruna varje dag, vet vi också att det spontana idrottandet allt oftare byts ut mot stillasittande framför ipads, mobiler och tv-spel. Gustav Fridolin och regeringen måste ta ansvar för att alla barn får möjlighet till en bättre hälsa. I många år har larmrapport efter larmrapport varnat för att fler barn blir mer inaktiva. De negativa effekterna av ökat stillasittande är många, sämre hälsa, självkänsla och självförtroende bland annat. Dessutom pekar flera rapporter på sambandet mellan sämre hälsa och sämre skolresultat.

Full fart i hallen äldre webben

Barns och ungdomars motionsvanor påverkar inte bara deras hälsotillstånd just nu utan även deras framtida hälsa. Skolan är den plats där vi når alla barn och där har vi möjlighet att påverka framtida vanor.

Vi vill därför:

  • att ämnet idrott och hälsa i ett första steg utökas med 100 timmar under grundskolan
  • att elever får minst 60 minuter rörelse per dag utöver ämnet idrott och hälsa

 

Sverige ligger idag lägst av alla de nordiska länderna i antalet idrottstimmar i skolan och ser det som mycket angeläget att regeringen driver på för ökad fysisk aktivitet även utanför ämnet idrott och hälsa.

Idrottsrörelsen har under många år aktivt verkat för mer idrott och rörelse invävt under skoldagen, på raster eller på fritids. Skolidrottsföreningarna är på många skolor en motor i det arbetet och bidrar samtidigt till att nå skolans uppdrag som demokratifostrare. Friskis&Svettis satsning på Röris är ett annat exempel som gör det lätt för lärarna att aktivera barnen.

I den nya danska folkeskolan har man infört att eleverna ska röra sig 45 minuter om dagen. Lagändringen innebär att undervisningstiden anpassas så att eleverna får motion och rörelse i genomsnitt 45 minuter om dagen. Detta arbete har skett i samverkan med det lokala föreningslivet. World Health Organization, WHO, rekommenderar fysisk aktivitet för barn och unga i minst 60 minuter om dagen. Därför vill vi att Gustav Fridolin och regeringen tittar på det danska exemplet men inte nöjer sig med mindre än 60 minuter.

Att få barn och unga att röra på sig mer under skoldagen leder till bättre skolresultat. Men de positiva effekterna är fler än så. Fysisk aktivitet leder också till ökat välbefinnande, stärkt självförtroende, bättre koncentrationsförmåga, ökad inlärningsförmåga, ökad muskelstyrka, bättre kondition och mindre risk för belastningsskador. Det handlar om vilka vanor vi skapar för dagens barn, det vill säga morgondagens vuxna.

kids-1093758_960_720

När Skolverket 2015 presenterade ett nytt förslag till timplan för grundskolan fanns 100 timmar extra till idrott och hälsa. Bakgrunden till förslaget var bland annat Bunkefloprojektet. Bunkefloprojektet är ett sedan tidigare känt svenskt exempel där samverkansprojekt mellan skola, idrottsförening och forskning skett. Eleverna som deltar i projektet har daglig fysisk aktivitet. I Bunkefloprojektet ökade andelen behöriga till gymnasiet med 8 procent, hela 13 procent för pojkarna. Projektet gav också bonuseffekter som bättre trivsel, färre konflikter samt ökad skelettstyrka. Dessutom deltog alla elever och fick betyg i idrott och hälsa i årskurs nio.

Det har länge varit dags att ta detta på allvar. När sommarlovet är slut får det inte innebära att hoppandet, studsandet eller simmandet är slut. Barn är fulla av rörelseglädje med massor av spring i benen. Nu har Gustav Fridolin chansen. Låt dem fortsätta röra på sig – för ett starkare Sverige.

Styrelsen för Västmanlands Idrottsförbund

Idrott för alla!

Undersökningar visar att hbt- ungdomar generellt sett har sämre psykisk hälsa och lägre livskvalitet än heterosexuella ungdomar. Då forskning visar att fysisk aktivitet ökar välbefinnandet, minskar risken för depression och ger bättre livskvalitet, skulle idrotten kunna spela en viktig roll i att förbättra situationen för dessa ungdomar. Vilket idrotten också gör i flera fall, men i allt för många fall bidrar idrotten till att situationen ser ut som den gör.

Vi vet idag att alla inte känner sig välkomna i svensk idrott trots att värdegrunden säger att alla är välkomna. Undersökningar visar nämligen att hbt- personer är med i idrotten i mindre utsträckning än heterosexuella och att flertalet hbt- personer slutar med idrott på grund av att idrotten och miljön runtomkring inte upplevs inkluderande. Det måste och kan vi ändra på, om vi inom svensk idrott vill leva upp till devisen så många som möjligt, så länge som möjligt i en så bra verksamhet som möjligt.

Sara claes
Föreläsning om mångfald och inkludering med Sara-Claes.

Vi på Västmanlands Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna Västmanland jobbar aktivt för att förbättra situationen. Vi utbildar oss internt fortlöpande i mångfaldsfrågor och tillhandahåller material till länets idrottsföreningar som önskar jobba med exempelvis jargongen i omklädningsrummet. Vi anordnar specifika utbildningar och föreläsningar med fokus på inkludering. Vi har tillsammans med Riksidrottsmuseet och Länsmuseet Västmanland ordnat utställningen ”Att tvätta sin smutsiga byk” som finns tillgänglig på Karlsgatan 2 i Västerås för den som önskar veta mer om hbt- personers villkor inom idrotten.

Utställning
Riksidrottsmuseets utställning ”Att tvätta sin smutsiga byk” visas på Karlsgatan 2 i Västerås.

För att åstadkomma en förändring tror vi också att det är viktigt att lyfta fram och stärka allt bra som görs, som exempelvis Kiruna IF som har inspirerat många genom att spela i regnbågsfärgade matchtröjor, Svenska amerikanska fotbollsförbundet som kommer hbt- certifieras som första specialidrottsförbund i Sverige och de lokala idrottsföreningar som under flera år gått med oss i Västerås Prideparad.

Prideparaden 2015 (2)
Västerås Prideparad 2015

Lördagen den 2 juli är det återigen dags för Västerås Prideparad. Vi, Västmanlands Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna kommer precis som föregående år gå med för att visa att vi jobbar för en idrott där alla känner att hen kan vara sig själv, där det inte accepteras att ord som bög används som skällsord och där personer inte väljer att avstå från att idrotta för att det inte finns ett omklädningsrum som stämmer överens med deras könsidentitet.

Tycker ni som vi? Häng med oss på lördag!

Oscar Uusitalo, idrottskonsulent Västmanlands Idrottsförbund